VÅRDOMRÅDEN

 

Ryggblockader

Diskbråck

Spinal stenos

Steloperation i ländryggen

ORTOPEDISK KIRURGI

Inom vårdområdet ortopedisk kirurgi erbjuder vi behandlingar främst i ryggområdet. Vår huvudverksamhet kretsar kring ryggblockader och våra specialister har mångårig erfarenhet av området. 

 

Ryggblockader

Många tillstånd i ryggen skall eller får inte opereras, eller så klarar inte patientens allmäntillstånd att genomgå en operation. Samtidigt kan vanlig behandling med sjukgymnastik och smärtstillande vara otillräcklig, eller så  kan diagnosen vara oklar på ett sådant sätt som omöjliggör sådan behandling. I dessa fall är ryggblockad ett starkt alternativ för att lindra eller diagnosticera tillståndet och på rätt utvalda patienter är stödet i den medicinska litteraturen idag gott för ryggblockader.

Ryggblockad innebär olika former av injektion i ryggen. I korthet innebär ryggblockader att ett bedövningsmedel, ensamt eller i kombination med kortison, injiceras vid foten av den nervrot som ger upphov till smärttillståndet. Injektionen minskar den inflammation runt nervroten som oftast är uppkomsten till smärtan, och förhoppningsvis ger det en långvarig smärtlindring. Varje fall är dock unikt, och därför kan smärtlindringens längd variera från fall till fall. Det finns några olika former av blockader som vi redovisar nedan. 

 

Facettledsblockad

Lederna mellan kotorna (facettleder) drabbas ofta av artros eller andra inflammatoriska tillstånd. Detta kan ge kronisk värk och stelhet med stora konsekvenser för patienten, men inte alltid tillräckligt för att motivera en stor ryggoperation. Vid facettledsblockad injiceras kortison +/- lokalbedövning direkt i rygglederna. Guidning är nödvändig med röntgen eller ultraljud. Syftet är att lindra smärta från en känd kotnivå eller att fördjupa diagnostiken vid oklara tillstånd. Smärtlindring uppnås ofta men längden kan inte förutsägas, oftast 1-6 mån.

 

Nervrotsblockad

Varje kota släpper ut en nerv med specifik adress. Ex i nacken till skuldra och armar, i bröstrygg till revbenen och i ländrygg till ben och fötter. Om en nervrot från en kota kommer i kläm av ex en svullnad eller diskbråck kan det normalt förväntas vara övergående. Ibland kan dock symtomlindring vara nödvändig. Med guidning av röntgen eller ultraljud ges kortison (avsvällande) och långverkande lokalbedövning (smärtstillande) direkt mot nerven. Smärtlindring uppnås ofta men längden kan inte förutsägas, oftast 1-6 mån.

 

Epiduralblockad

Epiduralblockad (EDA) är vanligt och kan ges mot en lång rad tillstånd i smärtstillande syfte. I detta sammanhang ges EDA i huvudsak pga spinal stenos eller annan ryggradsförträngning då operation inte är lämpligt. Kortison (avsvällande) och långverkande lokalbedövning (smärtstillande) ges direkt in i ryggradskanalen. Guidning med röntgen eller ultraljud används ofta men är inte nödvändigt. Smärtlindring uppnås nästan alltid men längden kan inte förutsägas, oftast 1-6 mån.

 

Diskblockad

Mer ovanligt men användbart som långvarig smärtlindring på en degenererad disk. Har i vissa fall också ett diagnostiskt värde. Kortison +/- lokalbedövning ges direkt in i disken. Guidning med röntgen eller ultraljud är nödvändigt. Smärtlindring uppnås nästan alltid men längden kan inte förutsägas.

 

 

Diskbråck

Diskbråck har sin uppkomst i en försvagning av disken, som kan bukta ut och trycka på ryggnerverna. Symtomen består oftast av ensidig benutstrålning med smärta, domning eller svaghet. Utbredningen följer den eller de nerver som ligger i kläm av diskbråcket. I uttalade fall även domning i underlivet. Vanligast mellan 30-50 år, medelåldern för operation är 42 år men förekommer i alla åldrar utom småbarn. Indikation för diskbråckskirurgi är nervutstrålning som inte blir bättre av annan behandling efter ca 2 mån, samt att symtomen har en tydlig förklaring på magnetkameraundersökning eller datortomografi. Operationen syftar primärt till att lindra eller ta bort benutstrålning, inte ryggvärk.

 

Operation

Operationen genomförs normalt som dagkirurgi, dvs man kan åka hem operationsdagens em eller kväll med hjälp av anhörig. Operationen görs med mikrokirurgi i narkos och tar ca en timme. Efter op följs blodtryck, puls och nervfunktion. När tillståndet är stabilt börjar förberedelse för hemgång.

 

Kallelse till operationen sker i god tid. Om sårbildning eller infektion, t ex skrubbsår, bölder, blåskatarr mm, skjuts operationen fram på grund av infektionsrisken. Patienter som röker ryggopereras inte på Plentkliniken.

 

Efter operation

Operationssjuksköterska ringer inom 1 v för att kontrollera att allt är bra. Första veckorna i huvudsak korta promenader och träningsprogram. Stygnen tas bort efter 3 veckor och sjukgymnastik följer. Sjukskrivning ca 6 v beroende på yrke. Vissa restriktioner föreligger men man får gå, stå och ligga fritt från dag 1. Uppföljning av kirurg vid ca 2 mån.

 

Spinal stenos

Spinal stenos betyder förträngning av ryggmärgskanalen. Som ett led i en pågående degenerativ process (”föråldring”), sker pålagring och förkalkning av kotkroppskanter samt förtjockning av kotornas ledband. Ofta buktar en försvagad disk inåt. Detta tillsammans ger ryggmärgskanalen en timglasform så att förbipasserande nerver på väg till benen komprimeras. Symtomen består oftast av benutstrålning som följer den eller de nerver som ligger i kläm. Typiskt är att symtomen försämras av gående och stående (rak rygg), men att cykla går bra (böjd rygg). Ofta begränsad gångsträcka (”fönstertittarsjuka”). Lindring av symtomen vid sittande, kurad rygg och hukande. Vanligast mellan 60-80 år, förekommer sällan under 40 år.

 

Indikation för kirurgi är nervpåverkan som inte blir bättre av annan behandling, samt att symtomen har en tydlig förklaring på magnetkameraundersökning eller datortomografi. Principen är att skjuta en operation framför sig så länge det går. Förändringar sker långsamt och risken för permanent nervskada är liten även om man väntar länge på operation. Operationen syftar till att förbättra benfunktion samt lindra stelhet och utstrålning, inte i första hand ryggvärk.

 

Operation

Operationen genomförs normalt som dagkirurgi, dvs man kan åka hem operationsdagens em eller kväll med hjälp av anhörig. Operationen görs med mikrokirurgi i narkos och tar 1-2 timmar. Efter op följs blodtryck, puls och nervfunktion. När tillståndet är stabilt börjar förberedelse för hemgång.

 

Kallelse till operationen sker i god tid. Om sårbildning eller infektion, t ex skrubbsår, bölder, blåskatarr mm, skjuts operationen fram på grund av infektionsrisken. Patienter som röker ryggopereras inte på Plentkliniken.

 

Efter operation

Operationssjuksköterska ringer inom 1 v för att kontrollera att allt är bra. Första veckorna i huvudsak korta promenader och träningsprogram. Stygnen tas bort efter 3 veckor och sjukgymnastik följer. Sjukskrivning ca 3 mån beroende på yrke. Vissa restriktioner föreligger men man får gå, stå och ligga fritt från dag 1. Uppföljning av kirurg vid ca 2 mån.

Steloperation i ländryggen (lumbal fusion)

Fleramekanismer ligger bakom att en ryggkirurg rekommenderar en lumbal fusion. Det kan vara t ex att en eller flera diskar är degenererade. Detta betyder i de flesta fall att vattenhalten i disken har sjunkit, den har tappat i höjd och förlorat flera av sina mekaniska egenskaper. Facettlederna kan vara omvandlade. Det kan också vara en kotglidning med eller utan en nervkompression. Gott resultat uppnås i 70- 80% av fallen. I ca 10% är situationen oförändrad och i 5% en försämring. Komplikationer tillstöter i 1-5%. Varför man stelopererar överhuvudtaget har tidigare varit kontroversiellt. Vi vet från internationell vetenskaplig litteratur att patienter med kroniskt ont i ryggen och som opereras får ett bättre slutresultat än de som inte opereras.


De flesta fall av ryggsmärta kan dock behandlas med det vi kallar konservativ behandling. Detta innefattar sjukgymnastik, viktnedgång, rökstopp, i vissa fall kiropraktor/naprapatbehandling, olika typer av injektioner mm. I vissa fall när man under lång tid och under god hand­ledning har genomfört ett konservativt behandlingsprogram men inte nått de mål som är tänkt kan det bli aktuellt med en lumbal fusion. Detta innebär att man bildar en fast benig enhet av två eller flera sinsemellan rörliga kotor. Härigenom upphör rörligheten och man kan reducera smärtsituationen. En inläkningsprocess sker primärt de första 6 månaderna. Metallimplantaten sitter i normalfallet kvar livet ut. Steloperationen påverkar rörligheten obetydligt.

Under 2019 kommer vi också att kunna erbjuda större ingrepp med längre behandlingstid:

Operation

Operationen görs öppet i narkos och tar 2-3 tim. Man sätter skruvar och stag för att fixera kotorna. Bentransplantat läggs mellan kotorna. Efter op följs blodtryck, puls och nervfunktion. Patienten behöver kvarstanna 1-2 dygn.

 

Kallelse till operationen sker i god tid. Om sårbildning eller infektion, t ex skrubbsår, bölder, blåskatarr mm, skjuts operationen fram på grund av infektionsrisken. Patienter som röker ryggopereras inte på Plentkliniken.

 

Efter operation

Operationssjuksköterska ringer inom 1 v för att kontrollera att allt är bra. Röntgenkontroll direkt efter op. Första veckorna i huvudsak korta promenader och träningsprogram. Stygnen tas bort efter 3 veckor och sjukgymnastik följer. Sjukskrivning ca 4-6 mån beroende på yrke. Vissa restriktioner föreligger men man får gå, stå och ligga fritt från dag 1. Röntgenkontroll och uppföljning av kirurg vid 6 mån.

OM OSS

 

- Kontaktinformation

- Om företaget

- Transparensredovisning

HITTA TILL OSS

 

Adress: Flottiljgatan 67

721 31 Västerås

Telefon: 021-475 25 50

Email: info@plent.se

ÖPPETTIDER

 

Måndag - Fredag: 08-16

TELEFONTIDER

Måndag - Fredag: 08.30-15.00

Lunchstängt: 12-13

FÖLJ OSS